tisdag 18 februari 2014

Sjukstuga

Jag har bara väntat på det.. 
Vi har varit väldigt friska både hösten och vintern. Mycket har gått på förskolan men peppar peppar har vi klarat oss. Tills nu.
Milo var först ut. I torsdags kändes han matt, gnällig och trött när jag hämtade honom på dagis. Sen tog det inte lång tid innan han kräktes. 
Igår var det min tur. Jag var sängliggandes hela dagen. Hade ont i varenda muskel. Fy. Danne kom hem från jobb och tog hand om barnen. Det är hemskt att vara så dålig så man inte ens kan bära sina barn.
Idag är det lite bättre. Dock blir det nog soffläge stötte delen av dagen. 

I vecka och en dag har gått sen Stella opererades. Vi går här och väntar på att veterinären ska höra av sig med provsvaren. Ska också åka in i veckan (förhoppningsvis) och ta stygnen. Då slipper hon tratten. Det har varit synd om henne med den på.

Det var en liten rapport från mej! Detta har verkligen inte varit en rolig månad. Hoppas Feb snart är över. Längtar efter vår. Längtar ut. Längtar efter att röra på kroppen lite. Blir deppig av allt innesittande. 

Hoppas ni mår bra. Många kramar om!




måndag 10 februari 2014

Hemma efter operationen!

Det verkar ha gått bra. Nu är tumörerna förhoppningsvis borta.
Min lilla Stella.
Fy vad jobbigt det var att lämna in henne idag. Och vilken lång lång lång hemsk väntan tills de ringe och jag fick komma..

Nu ligger hon här med sin tratt stackarn. Hon verkar ha ont. Vill helst inte resa sig. Inte heller äta och dricka. 
Jag får inte ge henne mer smärtstillande förräns imorgon bitti.
Usch jobbigt jobbigt att se henne såhär.
Hoppas hon kan sova. Obehagligt med den hemska tratten på huvudet.

Undrar hur hon känner. Hundar visar gärna inte när de har ont.. Hon kanske får kämpa sig igenom hela natten. Det gör så ont i mej. 

Hoppas natten går bra och hon är lite piggare imorrn. 

Kram kram hoppas nu mår bra!

Godnatt

söndag 9 februari 2014

När allting känns tungt

Usch usch

Jobbig period. Dåligt mående. Oro. Trötthet. Känslan av att inte duga. Allt i en  enda röra.

Min Stellis. Är så orolig. Min bästa vän i hela världen. Hon opereras imorgon redan. Vi lyckades få en tidigare tid.

Hon har fått en tumör i juvret som växer snabbt. Känns skönt att vi fick en ny tid att ta bort den så fort som möjligt. Bara allt går bra. 
Jag vill höra att det kommer bli bra. Att jag inte alls behöver oroa mig. Men de säger sånt som de väl måste säga. Att det finns risker. Att de kan ha spritt sig..
Hoppas hoppas INTE. Det får inte vara någon fara. Håll tummarna!

Imorrn ska skiten bort. Vi ska vara i Uddevalla kl 07:30. Då ska jag lämna ifrån mig henne. Hon ska sövas, opereras och vara ifrån mig hela dagen ( kanske t.o.m natten. Usch det känns skitjobbigt. Hon kommer ju tro att jag övergivit henne.

Nu ligger hon här hos mig i soffan. Nyduschad och helt ovetandes.. Jag tror att hon har något på känn. Hon har inte lämnat min sida idag.

Idag har jag försökt plugga matte. Det går trögt. I början kändes det bra. Trodde jag hade lite koll på det. Och jag blev peppad när det gick bra! Men jäklar vad jag har kört fast nu. Känns hopplöst.
Förstår inte hur jag ska fixa det!? Vad trodde jag?  Leo sover c:a 5 minuter i stöten nu och vill bara  ha uppmärksamhet när han är vaken. Dåligt samvete får jag. Han borde få allt nu. Och Stella. Och Milo.
Det får bli nattplugg. Ska försöka fixa det. 
Nu känns allt bara så himla jobbigt.

Bara det går bra imorgon så ska allt säkert bli bra. Jag är ju långt ifrån ensam om att ha det jobbigt. Ska inte gnälla och klaga. 


Styrkekramar till er mina fina som läser bloggen.

Godnatt